Inneklimatförhållanden och fuktskador

Läs om vilka utmaningar fukt skapar för utrymmen och ägodelar samt vad som krävs för att skydda dem. Jämför även energiförbrukningen för olika lösningar.

Problemet med ouppvärmda utrymmen

Fuktskador uppstår i byggnader och andra utrymmen, såsom husvagnar och förråd, när den relativa luftfuktigheten är för hög och temperaturen är gynnsam för att skadan ska uppstå. De främsta orsakerna till skador är mikrobiell tillväxt och mögel samt fuktkondens på ytor av konstruktioner och lösöre. Även korrosion på metaller, såsom rost på järn, orsakas av för hög relativ luftfuktighet. Mikrober och deras ämnesomsättningsprodukter orsakar obehaglig lukt och kan även vara skadliga för hälsan. Kondenserad fukt på ytor kan i sin tur tränga in i material och konstruktioner så att de inte kan torka.

Under nuvarande utomhusförhållanden i Finland uppstår fuktskaderisker i ouppvärmda utrymmen nästan årligen. I takt med att klimatförändringarna fortskrider ökar risken för fuktskador ytterligare, och exempelvis risken för mögel har ökat avsevärt i utomhusmiljöer under de senaste tio åren.

Relative luftfuktighet

Den relativa luftfuktigheten anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till den maximala mängd vattenånga luften kan hålla vid den aktuella temperaturen. Relativ luftfuktighet inomhus kan sänkas genom att värma upp utrymmet, eftersom varmare luft kan hålla mer vattenånga. Fukt behöver alltså inte avlägsnas från utrymmet – enbart uppvärmning räcker för att sänka den relativa luftfuktigheten.

Förutom uppvärmning kan fukt även avlägsnas från utrymmet med hjälp av ventilation eller en avfuktare. När det gäller ventilation bör man observera att tilluften från utomhusmiljön också för med sig vattenånga, vars mängd kan vara lika stor eller större än mängden vattenånga som lämnar med frånluften. I detta fall minskar inte ökad ventilation fuktmängden i inomhusluften, utan kan snarare öka den. Typiskt sett innehåller utomhusluften mycket vattenånga under sensommaren och hösten, då ventilationen transporterar in fukten och gör inomhusutrymmena fuktigare. Därför bör ventilationen i utrymmena hållas på en låg nivå under dessa årstider och ökas igen på våren, så att utrymmena lättare kan torka ut efter vintern.

Mögel

Risken för mikrobiell tillväxt och mögel beror förutom på den relativa luftfuktigheten även på temperaturen. Mögeltillväxt börjar vid en temperatur på 20 °C när den relativa luftfuktigheten når ca 80 % RH. Vid temperaturer nära 0 °C måste den relativa luftfuktigheten vara över 95 % RH innan mögeltillväxt startar, och vid minustemperaturer sker ingen mikrobiell tillväxt eller mögelbildning alls. Under vinterförhållanden ökar dock risken för fuktkondens, vilket gör att man måste se till att den relativa luftfuktigheten hålls under 100 % RH.

Problemet med grundvärme

Många utrymmen värms idag upp utanför användningsperioderna med så kallad grundvärme, då en konstant temperatur upprätthålls i utrymmet. Temperaturen ligger vanligtvis mellan +10 °C och +17 °C. På vintern, när utomhusluften är kall, förbrukar grundvärmen mycket värmeenergi. En så hög inomhustemperatur är dock inte nödvändig för att förhindra mikrobiell tillväxt, mögel eller kondens; temperaturen kan säkert sänkas även till minustemperaturer om det inte finns några vatteninstallationer i utrymmet. Detta minskar utrymmets värmeenergiförbrukning avsevärt och sparar uppvärmningskostnader (se Energibesparing).

Å andra sidan är utomhusförhållandena i synnerhet under sensommaren och hösten som mest gynnsamma för mikrobiell tillväxt och mögel. Det är då det behövs som mest uppvärmning inomhus för att hålla förhållandena fuktsäkra. Under dessa perioder kan det finnas behov av att tillfälligt höja inomhustemperaturen ända upp till normal rumstemperatur för att uppnå fuktsäkra förhållanden. Grundvärme, där temperaturen är inställd avsevärt under +20 °C, ger i dessa situationer inte ett tillräckligt skydd mot fuktskador.

Grundvärme förbrukar alltså onödigt mycket värmeenergi under en stor del av året, men skyddar samtidigt inte utrymmena tillräckligt mot fuktrisker under de mest kritiska årstiderna.

Idén med smart torrhållningsuppvärmning är att kontinuerligt upprätthålla fuktsäkra förhållanden inomhus, men att endast värma upp utrymmena när det faktiskt behövs. På så sätt hålls utrymmena i gott skick under lång tid, samtidigt som man undviker onödig energiförbrukning för uppvärmning.

Skillnaderna mellan ett ouppvärmt utrymme, grundvärme och smart torrhållningsuppvärmning illustreras också i bilden nedan.

Energiförbrukning

Energiförbrukningen i utrymmen beror på utrymmets storlek, värmeisoleringsnivå, ventilation samt temperaturskillnaden mellan inomhus- och utomhusluften. Normallys värms utrymmen upp genom att man med en termostat ställer in en inomhustemperatur eller en nedre gräns för inomhustemperaturen (frostvakt eller grundvärme). Med MoistMaster-styrningen regleras inomhustemperaturen med hjälp av en värmekälla så att de önskade fuktförhållandena uppnås. Dessa fuktförhållanden beror på utomhusluftens fuktförhållanden, eftersom de ganska snabbt påverkar inomhusluftens fuktförhållanden via ventilation, läckluft och annan fukttransport. Eftersom den relativa luftfuktigheten inomhus vid minusgrader kan vara högre än vid varmare väder med MoistMaster-styrningen, förbrukas mycket lite eller ingen värmeel alls vid minusgrader. Detta är en stor ekonomisk fördel, eftersom elpriset vid sträng kyla kan vara mycket högt beroende på valt eltariff. Styrningen kan även användas i utrymmen med endast obetydlig värmeisolering, eftersom den nödvändiga temperaturskillnaden oftast är mycket liten.

MoistMaster-styrningen fungerar i princip utan ventilation, men en viss ventilation är fördelaktig, särskilt i fritidsutrymmen på våren då fukt som bundits i konstruktionerna behöver vädras ut.

En elvärmare som styrs av MoistMaster förbrukar mycket lite el. Här är några exempel:

  • Ett 10 m² förråd (10 cm isolering) förbrukar cirka 600 kWh el per år med MoistMaster-styrning, vilket motsvarar cirka 100 euro per år. Detta är mindre än en fjärdedel av förbrukningen för ett motsvarande förråd med 10 graders grundvärme, vilket innebär en skillnad i uppvärmningskostnad på över 300 €/år.
  • En timrad sommarstuga på 50 m² förbrukar cirka 1 600 kWh el per år med MoistMaster-styrning, vilket motsvarar 270 € per år. Detta är mindre än 20 % av förbrukningen för en stuga med 10 graders grundvärme, vilket innebär en skillnad i uppvärmningskostnad på över 1 000 €/år.

Energiförbrukningen för MoistMaster-styrningen, som förebygger fuktskador, kan vara något högre under förhållandena vid den södra kusten än i norr. Nyttan med att förebygga fuktskador är dock större i söder än i norr.

Du kan testa elförbrukningen för ditt eget utrymme med olika styrningsmetoder via knappen ”Energiräknare” i menyn.

Fuktläckage och felaktigt byggande

Fuktläckage kan uppstå i konstruktioner och utrymmen till följd av exempelvis felaktigt byggande, åldrande, rörläckor och bristfälligt underhåll. I dessa situationer kan fuktskador uppstå i utrymmena och de omgivande konstruktionerna, och smart torrhållningsuppvärmning kan inte förhindra att sådana skador uppstår. Därför bör utrymmenas skick kontrolleras och underhållas regelbundet för att förhindra att skador uppstår.

Miljövänlighet

Smart torrhållningsuppvärmning minskar behovet av att renovera och ersätta utrymmen och lösöre till följd av fuktskador, samt de hälsoproblem som dessa orsakar. Dessutom sparar den avsevärt med värmeenergi jämfört med nuvarande grundvärme. På grund av dessa faktorer minskar smart torrhållningsuppvärmning koldioxidavtrycket från utrymmets drift väsentligt och motverkar klimatförändringarna under sin livscykel.

Patent

MoistMaster Oy har beviljats följande patent i Finland för smart torrhållningsuppvärmning: FI 129390 och FI 129397.