Vanliga frågor
I MoistMasters regleringsmetod ändras den tillåtna nivån för luftens relativa fuktighet när temperaturen ändras, vilket gör att uppvärmningsenergi används så lite som möjligt under olika förhållanden. I andra tillverkares produkter hålls luftens relativa fuktighet konstant. Det innebär att deras enheter värmer upp utrymmet onödigt mycket under vissa förhållanden, medan det konstanta värdet för den relativa fuktigheten i andra situationer kan vara för högt. Då värms inte utrymmet upp av deras enheter fastän det faktiskt skulle finnas ett behov. Med MoistMaster-regulatorn uppnås alltså fuktsäkra förhållanden i utrymmet i alla situationer med lägsta möjliga energiförbrukning.
MoistMasters regleringsmetoders påverkan, gällande den fukttekniska funktionen hos de omslutande byggnadskonstruktioner, har undersökts. Undersökningen har visat att regleringsmetoderna ger minst lika bra eller bättre fuktsäkra förhållanden i klimatskalets konstruktioner jämfört med när grundvärme används. Påverkan från andra tillverkares regleringsmetoder på de omslutande konstruktionernas fukttekniska funktion har inte undersökts.
I MoistMaster-regulatorn baseras regleringen av den relativa fuktigheten på uppvärmning av utrymmet, vilket gör att fukt inte behöver avlägsnas från utrymmet. Om utrymmets relativa fuktighet regleras med en avfuktare måste det uppsamlade vattnet tömmas med jämna mellanrum från avfuktarens vattenbehållare. Uppvärmningsbaserad reglering av den relativa fuktigheten är därför en mer driftsäker och bekymmersfri regleringsmetod i outnyttjade utrymmen där det inte förekommer någon fuktproduktion.
Att avlägsna fukt genom att öka ventilationen i utrymmet är inte heller en tillförlitlig metod, eftersom det med ersättningsluften utifrån kan komma in fuktigare luft till utrymmet, än vad som förs bort därifrån. Om ventilationen å andra sidan stängs av under sådana perioder kan fuktskador hinna uppstå medan ventilationen är ur drift.
MoistMaster® E10 LD-regulatorn är dessutom det klart mest prisvärda alternativet på marknaden för torrhållningsuppvärmning av utrymmen.
Inställningsmetoden i MoistMaster®-torrhållningsregulatorn är det patenterade resultatet av långvarig forskning vid Tammerfors universitet. Regleringen har testats noggrant i olika provbyggnader under flera års tid.
Grundidén med regleringen är att utifrån mätdata kontinuerligt ställa in den lägsta nivå för luftens relativa fuktighet där mögel- och mikrobtillväxt, fuktkondensering eller metallkorrosion (rostning av järn) inte uppstår.
Bakom torrhållningsuppvärmningen och regleringsmetoderna ligger forskningsdata och utvecklingsarbete från nästan 20 års tid. Grundarna av MoistMaster Oy har varit först i världen med att utveckla torrhållningsuppvärmning för utrymmen.
MoistMaster®-torrhållningsreglering förhindrar fuktskador orsakade av hög relativ luftfuktighet, såsom mögel- och mikrobtillväxt, fuktkondensering och metallkorrosion (exempelvis rostning av järn). MoistMaster-torrhållningsregleringen förebygger även dessa skador i det omslutande klimatskalets konstruktioner.
Dessutom avlägsnar MoistMaster-torrhållningsregleringen obehagliga lukter från utrymmena, vilka kan uppstå från exempelvis mikrobers ämnesomsättningsprodukter eller VOC-emissioner från material, orsakade av för hög relativ fuktighet.
Mögel- och mikrobtillväxt förekommer när temperaturen överstiger 0 °C och den relativa fuktigheten är tillräckligt hög. Till mikrober räknas bakterier, alger, urdjur, jästsvampar, mögel och virus. Mikrobtillväxt innefattar därmed även mögeltillväxt, men i dagligt tal talas det ofta om fukt- och mögelskador i byggnader.
Fuktkondensering innebär att vattenångan i luften kondenseras till vatten och/eller is på ytor. Den kondenserade fukten kan samlas på ytor eller börja rinna in i konstruktioner, möbler och utrustning. Det kan orsaka mikrobtillväxt, metallkorrosion eller i värsta fall rötskador i träkonstruktioner. Kondensrisken är som störst när uteluften snabbt blir mildare och denna varmare och fuktigare luft förs in via ventilationen till ett utrymme som fortfarande är kallt.
Den mest typiska formen av metallkorrosion är rostning av järn, vilket kan ske vid något lägre temperaturer och relativ fuktighet än mögel- och mikrobtillväxt. Om exempelvis metallföremål och metallverktyg förvaras i utrymmena, finns det behov av att använda ännu lägre gränsvärden för den relativa fuktigheten vid torrhållningsuppvärmning, än vad som krävs för att förhindra mögel- och mikrobtillväxt samt fuktkondensering. I MoistMasters torrhållningsregulatorer används en regleringsmetod som förebygger att alla dessa ovannämnda skador och lukter uppstår.
Fuktskador kan även uppstå i utrymmen till följd av olika fuktläckage eller på grund av felaktiga/bristfälliga konstruktionslösningar. Sådana fuktskador kan förekomma i utrymmen och deras omslutande konstruktioner oavsett vilken inomhustemperatur det är. Därmed kan dessa fuktskador inte förhindras med hjälp av torrhållningsuppvärmning, utan kräver reparation av läckage och konstruktioner.
I bebodda utrymmen alstrar användarna och olika aktiviteter kontinuerligt fukt i inomhusluften, vilket gör att utrymmets relativa fuktighet stiger. Om inomhustemperaturen sänks, stiger luftens relativa fuktighet ytterligare och kan nå en nivå där fuktskador blir möjliga på inomhusytor eller i de omslutande konstruktionerna när överskottsfukten strävar ut mot uteluften via konstruktionerna. Detta beror bland annat på hur god ventilationen är i utrymmet.
I outnyttjade utrymmen förekommer det däremot vanligtvis ingen fuktproduktion, vilket gör att temperaturen kan sänkas betydligt mer utan risk för fuktskador. I helt ouppvärmda utrymmen uppstår det dock periodvis förhållanden som är gynnsamma för fuktskador. Därför är det nödvändigt att använda torrhållningsuppvärmning i dessa utrymmen, vilket håller förhållandena fuktsäkra hela tiden med minsta möjliga energiförbrukning.
Med MoistMaster®-torrhållningsreglering kan man spara upp till 80–90 % av elförbrukningen för grundvärme, beroende på vilken temperatur grundvärmen är inställd på. Denna besparing uppnås om utrymmets temperatur kan sänkas till minusgrader under vintern. Om det finns vattenarmaturer eller vattenledningar i utrymmet, lönar det sig att tömma dem på vatten inför vintern, för att uppnå bästa möjliga energibesparing.
Energibesparing uppstår framför allt under vintern, eftersom det under vinterförhållanden i regel inte finns någon risk för fuktskador när temperaturen är på minussidan. Under vintern kan fuktskyddsregleringen därför vara avstängd under längre perioder. Under hösten och våren kan det däremot finnas behov av att periodvis värma upp utrymmet mer än vid grundvärme, för att upprätthålla fuktsäkra förhållanden i utrymmet.
Du kan granska elförbrukningen för olika regleringsmetoder genom att välja navigeringsknappen ”Energiräknare” i menyn och fylla i uppgifterna om ditt utrymme.
Energiräknaren beräknar den elförbrukning och elkostnad per år som uppvärmningen av utrymmet kräver, baserat på det elpris du anger. I bästa fall sparar du in priset för MoistMaster®-regulatorn på bara några veckor jämfört med den extra el som grundvärmen förbrukar.
Problemet med grundvärme är att utrymmets temperatur alltid hålls konstant, oavsett vad det faktiska uppvärmningsbehovet är. Under vintern är risken för fuktskador, orsakade av luftens relativa fuktighet, i regel liten. Grundvärmen förbrukar ändå som mest värmeenergi då och håller utrymmets relativa fuktighet onödigt låg.
Särskilt under sensommaren och hösten är uppvärmningsbehovet däremot periodvis stort, men grundvärmen håller inte alltid utrymmets temperatur tillräckligt hög under dessa perioder. Ju lägre temperatur grundvärmen är inställd på, desto mer uppstår det förhållanden som är gynnsamma för uppkomsten av fuktskador.
MoistMaster®-torrhållningsreglering vet exakt när utrymmets temperatur behöver höjas och hur mycket. Temperaturen ändras utifrån den relativa fuktighet som mäts i utrymmet.
Reglering med konstant luftfuktighet (t.ex. 60 % RH) håller luftens relativa fuktighet tillräckligt låg under alla förhållanden. Detta leder dock till onödig energiförbrukning, eftersom den relativa fuktigheten inte behöver vara så låg i alla temperaturer för att förebygga fuktproblem.
MoistMaster®-torrhållningsreglering håller utrymmets relativa fuktighet på en bevisat säker nivå utan att utrymmet värms upp i onödan. Det tillåtna värdet för luftens relativa fuktighet kan med denna reglering ändras vid olika temperaturer, vilket gör det möjligt att optimera utrymmets uppvärmningsbehov.
Nej, det går inte, men det behövs inte heller eftersom den relativa fuktigheten redan är inställd på ett optimalt gränsvärde där det reglerade utrymmet hålls fuktsäkert samtidigt som uppvärmningsenergin minimeras. Gränsvärdet för den relativa fuktigheten ändras dessutom i takt med att temperaturen förändras, vilket gör att det hela tiden ligger kvar på en optimal nivå.
Gränsvärdet för den relativa fuktigheten och dess dynamiska anpassning efter temperaturen baseras på mångårig forskning vid Tammerfors universitet, och denna regleringsmetod har även beviljats patent i Finland.
Under frånvaro behöver utrymmena inte nödvändigtvis ha någon ventilation alls. En viss liten luftväxling sker dock alltid, eftersom klimatskalets konstruktioner inte är helt täta.
I utrymmena strävar man efter att hålla den relativa fuktigheten tillräckligt låg, men detta kräver inte att fukten förs bort från utrymmet, utan endast att temperaturen höjs. När luften värms upp sjunker dess relativa fuktighet, eftersom varmare luft kan hålla mer fukt. Fuktskador uppstår just till följd av för hög relativ fuktighet, så det räcker att sänka den.
Man kan förvisso vädra eller växla luft i utrymmet även under frånvaro, men då ökar energiförbrukningen eftersom uteluften som tillförs också måste värmas upp. Dessutom kommer det, särskilt under hösten, ofta in fuktigare luft utifrån än vad som finns i utrymmet, vilket gör att utrymmet måste värmas upp ännu mer för att den relativa fuktigheten ska bli tillräckligt låg.
Det lönar sig därför att hålla ventilationen i utrymmet på en mycket låg nivå under frånvaro. När utrymmet sedan tas i bruk är det dock bra att köra forcerad ventilation under en tid så att luften byts ut och renas ordentligt. Även under våren, när uteluftens relativa fuktighet sjunker, lönar det sig att öka ventilationen något även under frånvaro för att inomhusutrymmena ska torka ut snabbare.
I alla ouppvärmda utrymmen uppstår det periodvis förhållanden som är gynnsamma för mögel- och mikrobtillväxt, fuktkondensering och metallkorrosion. Till följd av detta kan fuktskador bildas i utrymmena. Uppkomsten av fuktskador påverkas av många faktorer, såsom uteluftens förhållanden, materialen i utrymmets invändiga ytor och lösöre (fuktbeständighet, fuktkapacitet), ventilation, klimatskalets värmeisolering samt periodvis uppvärmning av utrymmena.
Under de senaste decennierna har risken för fuktskador i ouppvärmda utrymmen också ökat i takt med klimatförändringen, eftersom det i uteluften uppstår mer mikrobvänliga förhållanden när temperaturerna och den relativa fuktigheten stiger. Denna utveckling fortsätter och fuktproblemen i ouppvärmda utrymmen kommer att öka ytterligare. Således ökar risken stadigt i framtiden, även om man än så länge inte skulle ha upptäckt några fuktskador i ett ouppvärmt utrymme.
I det nuvarande och framtida finländska klimatet rekommenderas det inte att lämna utrymmen helt utan uppvärmning. MoistMaster®-torrhållningsreglering håller dina utrymmen och tillhörigheter i gott skick med minimal energiförbrukning.
MoistMaster®-fuktskyddsreglering förbrukar ytterst lite energi, och under kalla vintermånader med minusgrader förbrukar den nästan ingenting alls, förutom vad som krävs för att förhindra kondens.
Därför lönar det sig att efter behov värma upp sämre isolerade utrymmen, vilka har mindre yta. 30 mm cellplastisolering eller 50 mm mineralull/träfiberisolering är redan tillräcklig värmeisolering för att det ska löna sig att värma upp utrymmet med torrhållningsuppvärmning.
Det lönar sig inte att låta dyra husbilar, husvagnar eller lösöre i förråd förfalla genom att lämna utrymmena helt utan uppvärmning!
Även under sommaren förekommer det ofta förhållanden då luftens relativa fuktighet är hög och det finns en risk för mikrob- och mögeltillväxt. Det krävs dock inte mycket värmeeffekt för att torka ut utrymmena, så MoistMaster®-torrhållningsuppvärmning lönar sig att använda för underhåll av utrymmena under frånvaro även på sommaren.
På sommaren kan MoistMaster®-regleringen också användas i oisolerade sovutrymmen (t.ex. bodar och bastukammare) under dagtid, så att sängkläderna inte känns fuktiga när det är dags att gå och lägga sig.
Ja, det gör det. När temperaturerna stiger över nollgradersstrecket kan mikrobtillväxt starta, om den relativa fuktigheten är tillräckligt hög. I takt med klimatförändringen blir frostperioderna allt kortare, vilket innebär att det förekommer fler förhållanden som är gynnsamma för mikrobtillväxt och risken för fuktskador ökar.
Detta har synts tydligt i det finländska klimatet redan under de senaste två decennierna.
Uppvärmningsbehovet är större i utrymmen där lösöre eller ytskikt består av material som är känsligare för skador, såsom träbaserade material.
Värmeenheten ska vara brandsäker, som till exempel en keramisk värmefläkt eller en elradiator/ett elektriskt värmeelement. En vanlig byggfläkt med öppna värmeelement får inte användas, även om utrymmets uppvärmningsbehov bara är periodvis. I utrymmen som består av flera rum bör man använda en värmefläkt så att värmen kan spridas så bra som möjligt till olika delar av utrymmet. I större utrymmen eller lokaler med många rum behövs det flera MoistMaster®-regulatorer och keramiska värmefläktar för att värmen ska kunna spridas överallt.
Som värmefläkt tillsammans med MoistMaster®-regulatorn får man inte använda en sådan enhet som kräver att enbart fläkten körs efter uppvärmningen för att kyla ner aggregatet, eftersom regulatorn bryter strömmen helt till vägguttaget när uppvärmningsbehovet upphör.
Om MoistMaster®-regulatorn ansluts till ett vägguttag med en 10 A säkring kan värmeenhetens effekt vara maximalt 2200 W, och om regulatorn ansluts till ett uttag med en 16 A säkring kan effekten vara maximalt 3680 W.
Keramiska värmefläktar som lämpar sig för periodvis torrhållningsuppvärmning finns till exempel från varumärken som Duro och Harju.
En luftvärmepump ska inte användas för torrhållningsuppvärmning, eftersom den inte är konstruerad för att strömmen bryts kontinuerligt. Dessutom kräver användningen av en luftvärmepump att inomhustemperaturen hålls vid minst +10 °C, medan temperaturen vid torrhållningsuppvärmning vid behov även kan sjunka under fryspunkten.
Även i fastigheter med luftvärmepump kan man dock uppnå en betydande elbesparing om värmepumpen stängs av under vintersäsongen och ersätts av MoistMaster®-torrhållningsuppvärmning. Detta förutsätter dock att utrymmets temperatur kan tillåtas sjunka under fryspunkten på vintern.
I större utrymmen eller lokaler med många rum behövs det flera MoistMaster®-regulatorer och keramiska värmefläktar för att värmen ska kunna spridas tillräckligt till olika delar av utrymmet som ska värmas upp. Dörrarna mellan rummen bör också hållas öppna så att värmen kan röra sig obehindrat i utrymmet.
I byggnader med flera våningar behövs det i regel alltid en egen regulator och värmeenhet på varje våningsplan, såvida det inte rör sig om ett loftutrymme som är öppet mot bottenvåningen. Alla utrymmen som inte kan kopplas samman med varandra via en öppen dörr kräver också en egen regulator och värmeenhet.
Ja, det är den, men då måste det förutom värmaren även finnas en igångsatt ventilation eller en avfuktare, som avlägsnar fukt, i utrymmet. Dessa är också möjliga att koppla till MoistMaster®-regulatorn så att de slås på samtidigt som värmeenheten. Exempelvis i garage, där man periodvis kan köra in blöta eller snöiga fordon, tillförs det så mycket extra fukt i inomhusluften att det krävs att fukt avlägsnas från utrymmet för att den relativa fuktigheten ska kunna hållas tillräckligt låg. Samma princip gäller i andra utrymmen där det under frånvarotider förekommer betydande fuktproduktion i inomhusluften. Enbart torrhållningsuppvärmning räcker för att upprätthålla fuktsäkra förhållanden i utrymmena, om det inte finns några användare på plats och det inte heller av andra skäl uppstår någon betydande fuktproduktion under tiden.
Ja, det kan den. I MoistMaster® E10 LD-regulatorn kan man ställa in en önskad minimitemperatur mellan +5…+30 °C. En lämplig minimitemperatur bör väljas utifrån hur hög temperatur som krävs för att hålla vattenarmaturer och vattenrör frostfria. Om rören inte är väl värmeisolerade vid byggnadens ytterväggar, bör minimitemperaturen sättas högre.
Om vattenarmaturen endast finns i en viss del av byggnaden, till exempel i ett våtrum, kan temperaturen i dessa utrymmen hållas på plussidan hela tiden med hjälp av MoistMaster®-regulatorns minimitemperatur. I övriga delar av byggnaden kan förhållandena regleras med en annan regulator, där temperaturen tillåts sjunka under fryspunkten.
I större byggnader med många rum kan temperaturen även ställas in via det primära värmesystemet på till exempel en grundvärme på +5 °C, varvid MoistMaster®-regulatorn vid behov höjer temperaturen över denna nivå, främst under höst- och vårförhållanden. Då säkerställer byggnadens eget värmesystem bättre att temperaturen hålls på plussidan i alla delar av byggnaden och att vattenarmaturer och rör inte fryser.
Om temperaturen i ett utrymme med vattenarmaturer regleras enbart med MoistMaster®-regulatorn och utrymmet lämnas utan tillsyn under en längre tid, rekommenderas det att säkra uppvärmningen med två separata regulatorer och värmeenheter anslutna till uttag bakom två olika säkringar. Då blir risken för att båda enheterna går sönder samtidigt mycket liten.
Med hjälp av MoistMaster®-reglering kan minimitemperaturen i fastigheter med vattenarmaturer ofta sänkas lägre än vid användning av en jämn grundvärme, vilket sparar uppvärmningskostnader. En sänkning av temperaturen med en grad minskar elförbrukningen med cirka 4–5 % under vintersäsongen, så även en sänkning på några grader har en betydande effekt.
Den absolut största elbesparingen uppnås dock om vattenarmaturer och rör kan tömmas helt på vatten inför vintern. Då kan utrymmet tillåtas gå under fryspunkten under vintermånaderna, vilket gör att MoistMaster®-torrhållningsregleringen drar väldigt lite värmeenergi. Dessutom är elpriset typiskt sett högre under uppvärmningssäsongen. Det lönar sig att stämma av med en VVS-firma hur vattensystemet kan tömmas på ett tillförlitligt sätt. Att tömma vattenmätaren och diskmaskinen brukar vara de mest utmanande momenten, om det finns behov av det.
I vissa fall är detta möjligt om byggnaden har grund grundläggning, tjälisoleringen runt den är mycket anspråkslös eller saknas helt och den faktiska jordarten under byggnaden är tjälfarlig (t.ex. lera eller silt). I dessa fall har orsaken till att grunden hållits tjälfri till stor del berott på den värme som kommer inifrån via nedre bjälklaget, vilket gör att en sänkning av inomhustemperaturen kan orsaka tjälskador i grunden. I hus med källare finns denna risk vanligtvis inte, eftersom grundläggningen där ligger så djupt att tjälen inte orsakar några problem.
Tjälskyddet kan vid behov åtgärdas genom att komplettera med tjälisolering på utsidan av byggnaden. Grovt sett kan man säga att en 100 mm tjock tjälisolering, som är typisk i södra Finland, är tillräcklig även om byggnaden bara har torrhållningsuppvärmning under vintersäsongen. I norra Finland underlättas situationen i sin tur av snötäcket på vintern. Som utgångspunkt är tjälisoleringen i fritidshus också dimensionerad så att byggnaderna kan stå utan uppvärmning under vintersäsongen. Dessutom fungerar de byggnader, som tidigare har stått kalla utan problem, oftast bra även i fortsättningen.